Upplevt grupptryck är när man inom sig känner eller tänker att man måste vara på ett visst sätt för att passa in eller för att vara någon. Ett bra exempel är mode. Den som inte klär sig enligt modet riskerar att blir utanför gruppen och kan bli mobbad. För att bli accepterad är det vanligt att ta efter andras sätt att vara, göra och se ut, trots att ingen har sagt eller gjort något för att påverka.
Verkligt grupptryck är när två eller fler personer på något aktivt sätt gör att andra följer vad de vill. På grund av verkligt grupptryck är det svårt att säga nej, när till det yttre starka mobbare eller annan typ av grupp finns i närheten och använder sina grupptrycksknep.
Den person som faller för verkligt eller upplevt grupptryck ändrar ofta sin attityd, sina åsikter och sitt uppförande, så det bättre stämmer överens med gruppens sätt att fungera. Ibland går grupptrycket så djupt att det ändrar våra sanna känslor, tankar, åsikter, önskemål och handlingar. Det är tyvärr mycket lätt att därför dras med i mobbning utan att förstå vad man egentligen är med och gör emot mobbningsoffret och samtidigt mot andra på skolan eller sin arbetsplats.
Utsätts vi för grupptryck och gör som gänget vill ger handlingen ibland status och gruppens beundran. Det kan vara så att gänget direkt eller indirekt pressar en person att göra något de själva inte vågar. Den mindre bra gruppen kan utsätta en svagare individ för grupptryck och skicka denne ensam eller i spetsen för att utföra mobbning. Att göra som gruppen vill är inte en garanti för att bli accepterad och populär. Märker gänget att det är lätt att få en person dit de vill, utnyttjar de kanske detta för egen vinning och för att ha kul. Gruppen låter ibland den enligt deras perspektiv svagare personen vara med så länge den gör som de säger, men pratar samtidigt illa bakom dess rygg. Sammantaget blir det mobbning i flera led, både mot den som utsätts för grupptryck och mot den eller de som slutligen blir mobbade.
I en situation där mobbning sker, ökar hetsen och grupptrycket inom mobbningsgrupperingen. Det leder ofta till allt grövre verbal mobbning och slutligen till våld, kanske riktigt skadligt eller rent av dödligt våld.
För att stå emot grupptryck måste man vara medveten och stark i sig själv. När gruppen inte lyckas få någon dit de vill kan de öka på grupptrycket och mobba ordentligt: ”Vad mesig du är, Fegis, Bangare, Tönt” o.s.v.. Genom att hetsa och mobba allt mer och aggressivare, även fysiskt, testar de och försöker få individen dit de vill.
Rädslan av att hamna utanför gemenskapen och sökandet efter en egen identitet kan göra att man kopierar andras beteende och handling. Handlar det om negativt grupptryck är det därför lätt att hamna i rollen som mobbare, rasist, kriminell, våldsverkare eller missbrukare. Att hamna i negativ roll brukar till en början innebära mindre farliga eller uppseendeväckande aktiviteter, men kan lätt utvecklas till riktigt allmänfarliga eller självdestruktiva handlingar. Mobbning måste dock alltid ses som mycket allvarligt även om omgivningen eller gruppen inte tycker det.
Ett svårare men långt bättre sätt att bli accepterad är att vara sig själv, stå för det man vill och menar, inte ge efter för negativt grupptryck, och samtidigt vara ödmjuk och lyssna på vad andra vill, tänker och tycker. Detta sätt där man visar både sig själv och andra respekt är svårare, men ger mycket bättre vinst i form av äkta och varaktig popularitet hos långt fler människor än i den lilla negativa mobbningsgruppen. Att vara sig själv och stå för det man tycker och tänker ger inre trygghet, stabilitet och verklig identitet.
När man som lärare eller annan vuxen ser att det bildas sammansvetsat negativa grupper som inom och utom gruppen använder grupptryck av olika slag samt mobbning, är det inte så mycket lönt att moralisera och på så sätt försöka bringa reda i det som händer. Det gäller att försöka förstå gruppdynamiken och de individer som ingår i gruppens sfär. Det gäller att hitta samt förstå bakomliggande faktorer och skapa kontakt samt relation med gruppmedlemmarna var för sig och tillsammans. Försöker man med tuffare tag utan detta förfaringssätt kan gruppen känna sig attackerad och stärka den negativa gruppdynamiken, samt eskalera mobbning eller andra dumheter. Mobbningen måste dock stoppas upp utan väntan på närmare kontakt och relation. Mot mobbning är det enda som gäller nolltolerans. Det budskapet måste sedan tidigare, tillsammans med mycket tydlig åtgärds- och konsekvensplan, vara meddelat och införstått alla på en arbetsplats eller skola.
Desto starkare och hårdare en grupp utåt sett är, ju svagare kan gruppmedlemmarna vara. Får gruppen hårt motstånd och allt ställs på sin spets är det inte säkert att gruppmedlemmarna ställer upp för varandra. Den tuffa och mobbande gruppen håller ibland ihop för att känna styrka och för att medlemmarna inte vill visa eller känna sin svaghet. Det kan också vara så att gruppen har en karismatisk och stark ledare som använder negativt grupptryck för att få rädslorespekt och status. Kring denne ledare samlas svagare och vilsna individer vilka kan ses som wannabees, hangarounds, pretenders och underdogs. Finns sådan gruppdynamik bland grupper av skolelever kan det vara bra att satsa extra åtgärder inriktat mot ledaren och gruppens kärna, samtidigt som de andra ges stöd i att inte falla för grupptrycket.
Tänkvärt:
Den som försöker vara någon genom att vara som andra, särskilt de som agerar negativt, är egentligen ingen. Den som följer och gör som andra mindre positiva individer har egentligen ingen egen identitet. Vilken identitet vill du ha, vill du vara negativ följare eller positiv skapare?