17 mars, 2019 | CS - CLUB SCHYSST

Trots att det för cirka 30 år sedan upptäcktes att stressutsatta barn löper större och långt tidigare risk att drabbas av åderförkalkning och kardiovaskulära risker [1], har forskningen inom här aktuellt område haltat. Det beror bland annat på samhälleligt kvardröjande ointresse från potentiella finansiärers sida, samt från forskningsråden som med flera verkar vara konservativa och återhållsamma med forskningsanslag. Den sista spjutspetsforskningen CS CLUB SCHYSST funnit och även själv satt samman här, omtalar jämte hälsoeffekter och sjukdomar att det är brådskande både med fortsatta forskningsinsatser, åtgärder emot mobbning samt hjälp för både mobbare och de som mobbas.

Mobbning skapar stress och sjukdom

Kortvarig moderat stress kan vara bra för koncentrationen och motivationen. Våra inbyggda stressreaktioner anses kunna fylla livsviktiga funktioner vid kortvarig stress såsom fysiska hot eller andra kravfyllda situationer. När stresspåslaget varar för länge och blir kroniskt överbelastas hjärnan och hamnar tillsammans med kroppen i olag. Negativa och aggressiva handlingar som riktas mot en individ ställer höga krav på denne. Krav i sådan form som mobbning innebär omvandlas till stress och aktiverar kroppens flykt- och kamprespons. Kronisk psykosocial stress uttrycker sig med vissa individuella skillnader i psykosomatisk sjukdom, inlärnings- och prestationsnedsättning samt andra hälsoeffekter.

En av de kroppsliga reaktionerna som satts i samband med stress är binjureutsöndring av kortisol. Kortisol är ett slags hormonämne vilket påverkar livsviktiga funktioner som DNA-processer, nedbrytning av fett och proteiner samt stimulering av sympatiska nervsystemet. En hel del har tidigare diskuterats kring stress hos barn och hur man ska kunna mäta och utvärdera. Vid Institutet för stressmedicin i Göteborg gjordes strax efter institutets grundande 2003 en intressant undersökning för att bedöma stress hos barn. Man fann högre kortisolnivåer hos flickor än hos pojkar och menar att det kan finnas skillnader mellan könen i hur stressystemet HPA-axeln fungerar. Metoden att mäta kortisol för att utvärdera stress hos barn validerades via deras projekt. [2]

En kinesisk undersökning där man med kontrollgrupp jämförde 80 barn med erfarenhet av att vara mobbade, visar att de mobbade barnen reagerar med högre utsöndring av stresshormonet kortisol vid stresstest kallat TSST – Trier Social Stress Test. I rapporten refereras det till tidigare undersökningar om kortisolnivåer vid mobbning. Dessa har givit olika resultat, vilket kan bero på att långvarig mobbning och kortisolpåslag till sist kan utmynna i för låga kortisolnivåer. [3] Just mätning av kortisol för att bestämma stressläget hos en person är komplicerat. Nivåerna kan variera under året, under dygnet och sjunker normalt en stund efter den stressande händelsen. Olika individer kan dessutom ha varierande utsöndring och kortisolkänslighet.

TSST – Trier Social Stress Test för barn, har idag använts så mycket att det även om forskningen ifråga inte är fullständig, tydligt omtalar att barn som utsätts för stress löper högre risk att drabbas av psykisk ohälsa och sjukdom, även upp i vuxen ålder. De barn som är känsligare, t.ex. HSP – Highly Sensitive Person och de barn som varit utsatta för mobbning etc., bör löpa större risker att ta skada av vidare mobbning eller annan form av negativ eller kronisk stress. [3-5]

Vid undersökning av patienter med Cushing´s syndrom (tumör i binjure eller hypofys) framkom att deras höga halter av stresshormonet kortisol påverkar hur viktiga DNA-processer fungerar. Följderna kunde ses som högt blodtryck, diabetes, bukfetma, fettansamling i nacke/ansikte, depression, ångest, utmattning och kognitiva svårigheter. Patientgruppens högre grad av ihållande psykiatriska problem beskrivs bero på gener som är kortisolkänsliga och utveckling av hjärnans funktioner. Patienterna hade betydligt lägre DNA-metylering än kontrollgrupp. [6] DNA-metylering styr hur gener regleras och störningar i metyleringen är allmänt beskrivet bl.a. som förorsak till cancer.

Kronisk mobbning räknas som traumatisk upplevelse länkad till stressreaktioner. [7] En studie som undersökte kortisolnivåer i hårstrån föreslår att traumatisering leder till dysreglering i kortisolavgivningen och att tillståndet delvis kan mediera länken mellan trauma och risken för utvecklandet av PTSD – Posttraumatiskt stressyndrom. [8]

Kronisk mobbning riktat mot barn kan genom längre tids svar på hög stress i kroppen medföra för låg kortisolproduktion i vuxen ålder. [9] Det är ett resultat av att kroppens stressystem inte är till för att jobba på högvarv under längre tid. Till sist uppstår skadeverkningar, såväl vid hög som låg produktion då hjärnan och det det autonoma nervsystemet etc. i båda lägena hamnar i obalans. En av skadeverkningarna kallas Broken Heart, på svenska Brustet eller Krossat Hjärta. Det innebär att hjärtat inte regleras som det ska och disformeras samt till sist i värsta fall kan sluta att slå. [10] Mobbning leder inte sällan till depressiva symtom eller uttalad depression. Hjärtproblem anses också kunna leda till depression. Nyligen har en engelsk studie framhållit att förhållandet även kan vara det omvända, att depression leder till problem med hjärtat bl.a. via inflammatorisk inverkan. [18]

Mobbning har populärt kommit att kallas för toxisk stress. En av orsakerna till det är att stressreaktionerna medför låg-gradig form av systemisk inflammation i kroppen. Studier har hos mobbade barn funnit infektionsbekämpande protein i blodet. Proteinavgivningen kan följa med till vuxen ålder, även efter att mobbningen upphört. Här har man specifikt fångat upp inflammationsmarkören CRP – C-reaktivt protein och beskriver att koncentrationen av proteinet kan vara avhängig av hur mycket mobbning man utsätts eller utsatts för. Intressant är att mobbare, till skillnad både från mobbade individer och de som inte varit inblandade i mobbning, hade lägre nivåer CRP i blodet. Forskare skriver att deras fynd kan vara en del av förklaringen till de hälsoeffekter som ses hos barn och vuxna som utsatts för mobbning. [11]

Stress är en väl förankrad orsak till ökad risk att drabbas av infektioner. Immunförsvaret blir av stressreaktionerna i kroppen nedsatt varvid opportunistiska bakterier och virus lättare kan infektera värden. Infektionen i sig kan sedan ytterligare öka de hormonella stressreaktionerna i kroppen. [12] En av anledningarna att immunförsvaret blir nedsatt av mobbning kan vara att negativa känslor med dess vidare följder kan skapa obalans i mag-tarm floran. Djurförsök har visat att social stress inverkar menligt för den väldigt viktiga balansen i tarmfloran och kommunikationen mellan hjärna och mage. [13-15] Dysbios, d.v.s. obalans i tarmfloran kan leda inflammation i tarmen och läckande tarm. Många hälsoeffekter kan följa på dysbios, bl.a. låg-gradig inflammation och ökad infektionsbenägenhet med vidare följder. Tarmflora i obalans kan också påverka hjärnan och våra känslor negativt eftersom mage och hjärna kommunicerar med och de facto styr varandra. Läckande tarm kan också påverka hjärnan. [16]

Eftersom mobbning av allt att döma kan leda till ökad infektionsrisk känns det viktigt att följa upp det spåret. I Danmark har en studie nyligen presenterats gällande vidare risker för barn som drabbats av infektion. Även om full kausalitet i detta läget inte kan ges, såg forskarna tydliga bevis för involvering av infektioner och immunsystemet i etiologin av ett brett spektrum av psykiska störningar hos barn, ungdomar och vuxna, såsom t.ex. OCD, personlighetsförändringar, tics, autismspektrumstörning och ADHD. [17]

Mobbning skapar även negativ stress hos familjemedlemmar och andra närstående, likt t.ex. skolkamrater och arbetskamrater, till den som utsätts. Det är ännu en anledning för politiker, kommuner, skolor, föreningar och arbetsplatser att aktivt verka emot mobbning. Stress i skolan skapar mer mobbning. Stress och mobbning är därför likt ett dubbeleggat svärd som skadar vilket håll det än svingas åt.

Faktiska och potentiella hälsoeffekter av mobbning

Med tanke på den forskning som än så länge utförts kan listan gällande hälsoeffekter och sjukdomar p.g.a. mobbning med dess vidare konsekvenser göras väldigt lång, i princip från förkylning till psykisk sjukdom och cancer. Det krävs dock mer, t.ex. att verifiera djurförsöken och forska djupare just rörande mobbningsoffer, innan det med full säkerhet går att säga hur många sjukdomar som kan följa i mobbningsspåret. Hur mobbning träffar och skadar är individuellt eftersom vissa är genetiskt etc. känsligare för stresspåverkan medan andra tål det bättre. Mobbning kan också förvärra redan befintliga sjukdomar och psykiska tillstånd. Här följer en kortare mindmap över faktiska och potentiella hälsoeffekter:

Fatigue – Utmattningssyndrom
Trauma och PTSD – Posttraumatiskt stressyndrom
Depression
Psykiska sjukdomar och störningar
AST – Autismspektrumstörning m.fl. Neuropsykiatriska diagnoser
Paranoida symtom (känsla av att vara förföljd, skyldig, värdelös)
Panikkänslor – Ångest – Oro – Frustration – Ilska – Rädsla
Tics – Tankemässiga och fysiska
Kronisk livsstilssjukdom och missbruk av varierande slag
Destruktivt psykiskt och fysiskt beteende – Självdestruktivt och antisocialt
Tillitsbrist – Svårt att lita på människor i omgivningen och sig själv
Låg självkänsla – Lågt självförtroende
Inlärningsproblem
Koncentrationsproblem
Kognitiv nedsättning
Social rädsla och fobi – Svårt att äta i sällskap
Ökad stresskänslighet
Svårigheter att fysiskt träna
Ätstörning – Viktuppgång – Viktnedgång
Tillväxtproblem – Fertilitetsproblem – Sexuella problem
Psykosomatiska problem såsom ledvärk, huvudvärk, muskelsmärtor, sömnstörning etc.
Kroniska allvarliga sjukdomstillstånd
Kronisk inflammation ledande vidare till olika allvarliga tillstånd
Ökad infektionsbenägenhet – Nedsatt immunförsvar
Metabol dysfunktion
Nedsatt hjärnfunktion kopplat till autonoma nervsystemet
Fysiskt och psykisk dysreglering (för mycket, för lite)
Kardiovaskulära sjukdomar
Högt blodtryck
Diabetes typ 2
Autoimmuna tillstånd
IBD – Inflammatorisk tarmsjukdom
Problem med andningsapparaten – Astma etc.
Hudsjukdomar
Accelererat cellulärt och fysiskt åldrande
Ökning av åldersrelaterade sjukdomar, även ned i åldrarna
Listan kan väsentligen utökas. Läs referens [7] för mer information
Hjälp gärna CS CLUB SCHYSST att utöka listan samt referenser. Kommentarsfältet finns nedan och meddelande kan även skickas via mail

Kom ihåg! Det finns hjälp att få hur mörkt och illa det än känns. När man är mobbad kan hjärnan hamna i olag och liksom ljuga för en att man inte är något värd. Samtidigt kan man må dåligt av de processer som startar i kroppen. Kom ihåg att du är guld värd oavsett vad de egentligen osäkra, okunniga och fega mobbarna säger. När man får prata med någon som kan allt det här och när man även får hjälp mot mobbningen/mobbarna, då lättar allt och börjar gradvis kännas mycket bättre. Då kommer livet och glädjen tillbaka. Man får också en fin erfarenhet och kunskap av att det som hänt inte alls var ens eget fel på något sätt. Kunskap är stärkande, även om den från början var jobbig att bli påförd. Kom ihåg att du är fin och börja tala om det för dig själv både i tanke och ord. Bli gärna uppmärksam på vad självmobbning handlar om och tänk som sagt mycket positivt om dig själv. Stor styrkekram från projektledare Dj Jerker på CS CLUB SCHYSST, som skaffat sig kunskap genom att vara utsatt för mobbning både i skola och senare på arbetsplats i skola och inom social verksamhet.