Alla inlägg av clubschysst

Musik Mot Mobbning - Vi offras mobbaren går fri

Vi offras mobbaren går fri – Musik Mot Mobbning

Vi offras mobbaren går fri

Låten ”Vi offras mobbaren går fri” av CS Club Schysst belyser med ordentligt djup den smärtsamma verkligheten som många utsatta elever möter i skolan. Texten ger röst åt de som mobbas och pekar på den djupa orättvisa som ofta sker – att det är offret som tvingas lämna, medan mobbaren får stanna kvar. Genom starka och ärliga verser beskriver låten en känsla av övergivenhet och smärta, där skolledare och samhället blundar för det som pågår.

Refrängen upprepar budskapet om att ingen ser eller bryr sig om den utsatte, och att den som mobbar inte får några konsekvenser. Låten är en kraftfull protest mot den brist på handling som lämnar mobbningsoffren ensamma i mörkret, medan orättvisan fortsätter.

I tredje versen uppmanas alla att ta ansvar och agera, att förstå den smärta som mobbning orsakar och inse att ingen verkligen kan förstå förrän de själva känner den. Texten är både ett rop på hjälp och en uppmaning till förändring. Den fångar den frustration och sorg som mobbningsoffer bär på, men lyfter också vikten av att stå upp mot orättvisor och stötta dem som behöver det mest.

Med starka, nakna känslor och en skarp kritik av samhällets misslyckande att skydda de svagaste, är ”Vi offras mobbaren går fri” en stark påminnelse om att vi alla har ett ansvar att bekämpa mobbning och skapa rättvisa.

Lyssna på – Vi offras mobbaren går fri

Vi offras mobbaren går fri (Fistfunk deep house remix)

Vi offras  mobbaren går fri – Text (Lyrics)

[Vers 1:]
Vad ska man göra när mobbarna härjar?
Själen skriker, och plågas varje dag.
Blundar ni nu, så är feghet allt jag ser,
Vi står ensamma, ni som borde stå upp för oss.
Mobbaren skyddas, deras ord blir till sång,
Offret får fly, men smärtan den sitter så lång.
Rektorn ser på, och blundar för sanning,
Vi lämnas i mörkret, utan hopp eller handling.

[Refräng]
Mobbaren får stanna, vi kastas ut,
Ingen ser oss, ingen bryr sig,
det är helvetet på jorden, ta mig på orden.
Offret får gå, medan de får va kvar,
Orättvisan härskar, och vi bär på alla sår.
Vi offras, vi faller, de står kvar,
Det här är ingen dröm, det är livet vi får.

[Vers 2]
Skolan får skydd, skolinspektionen är blind,
Vad hjälper en liten slant när man förlorat sitt mind?
Politiker har sin makt som de vill behålla,
Men vi står här med känslan av att falla.
Det är som en film, en repris varje gång,
Vad har vi gjort för att få denna sorg?
BUP har inga svar, bara fler frågor,
Men ingen lösning på alla våra plågor.

[Refräng]
Mobbaren får stanna, vi kastas ut,
Ingen ser oss, ingen bryr sig,
det är helvetet på jorden, ta mig på orden.
Offret får gå, medan de får va kvar,
Orättvisan härskar, och vi bär på alla sår.
(Offret) offras, vi faller, de står kvar,
Det här är ingen dröm, det är livet vi får.

[Vers 3]
Ta tag i detta nu, hjälp oss upp ur hålet,
bekämpa det onda stålet. Här säger vi ifrån,
med värsta vrålet. Vill ni mobba,
ställ er framför spegeln, gör det mot er själva.
Känn smärtan från topp till tå, den går inte att rå på.
Det är först när man upplever, som kunskapen finns,
då mår man inte längre som en prins.

[Bridge]
Varför skyddar ni de som skadar oss så?
Ta en titt i spegeln och se på er själva ändå.
Känn vår smärta från topp till tå,
Ni kan aldrig förstå, hur djupt den kommer gå.

[Refräng]
Mobbaren får stanna, vi kastas ut,
Ingen ser oss, ingen bryr sig,
det är helvetet på jorden, ta mig på orden.
Offret får gå, medan de får va kvar,
Orättvisan härskar, och vi bär på alla sår.
(Offret) offras, vi faller, de står kvar,
Det här är ingen dröm, det är livet vi får.

ingen vill vara där, en låt om och mot mobbning

Ingen vill vara där – En låt om och mot mobbning

Ingen vill vara där – låten om mobbning

”Ingen vill vara där” är den första låten från CS Club Schysst, ett projekt som drivs av Jerker Andersson med fokus på att bekämpa mobbning, främlingsfientlighet, rasism, våld, kriminalitet och droger. Låten är en del av ett bredare initiativ för att sprida budskap om empati och rättvisa, och att stärka unga att säga ifrån när de ser orättvisor som mobbning.

Med sin bakgrund som professionell DJ har Andersson aka DJ Fistfunk skapat en energifylld låt som finns såväl i såväl radioversion som uptempo och house remixer med dansanta beats, med ett allvarligt och angeläget budskap om mobbningens destruktiva och bortsedda effekter. Texten i ”Ingen vill vara där” lyfter fram hur ingen egentligen vill vara en del av eller bli utsatt för mobbning, och uttrycker en stark vilja att förändra miljöer där sådan negativitet frodas. Låten är både direkt och känslomässigt laddad, med en uppmaning till lyssnarna att agera mot mobbning och skapa ett mer inkluderande och vänligt samhälle.

Musikaliskt kombineras rytmer med en mer eftertänksam lyrik, vilket gör att låten både fungerar som radiolyssning, ett dansvänligt spår och en plattform för att nå ut med ett viktigt socialt budskap. Det är en låt som ämnas engagera både genom sitt drivande sound och genom sitt tydliga budskap om solidaritet och att stå upp mot mobbning och orättvisor.

Se texten (lyrics) under låtvalen här.

Ingen vill vara där (radio edit)

Ingen vill vara där (Fistfunk uptempo remix)

Ingen vill vara där (Fistfunk house remix)

Ingen vill vara där – text (lyrics)

Vers 1:
Mobbare slår ner dig, krossar ditt självförtroende,
Ord kastas som knivar, målet – ren förolämpning.
Wannabes, pretenders, tror de är något stort,
Men inuti är de små, svaga, utan ord.
Bara en fläck, på den här stora, runda jord.
Hangarounds som hänger på, ingen visar ryggrad,
Flockmentalitet, hjärnan lika svag som en badboll.
De fattar inget, tror att de har kontroll,
Men en dag faller fasaden, då ångrar de varje roll.

Refräng:
Vem vill ha det så här? Ingen, vi vet ju hur det känns,
Skolan blundar, skiter i hur du mår, ingen bryr sig ens.
Friends är där, men mobbningen växer år för år,
Grisar härjar, kaoset fortsätter, det bara går.
Vem står upp för oss? Regeringen, var är ni?
Vi faller ner i mörkret, och ni blundar, ser ni inte vad vi blir?
Så här kan vi inte låta det fortsätta, nej, vi måste stå upp nu.

Vers 2:
Mobbning förstör själar, lämnar ärr som aldrig läks,
Skolan ser det, men gör inget – som om de bara blundar.
De pratar om regler, men handlingen saknas,
Som om de själva är en del, i det dolda det skrattas.
Och mobbarna? Bara fega wannabes i förklädnad,
Pretenders som stapplar fram, fast i osynlig kedja.
Men tro mig, det slår tillbaka, allt de gör ger sår,
Varje ond gärning, blir deras svaghet tills slutet når.

Refräng:
Vem vill ha det så här? Ingen, vi vet ju hur det känns,
Skolan blundar, skiter i hur du mår, ingen bryr sig ens.
Friends är där, men mobbningen växer år för år,
Grisar härjar, kaoset fortsätter, det bara går.
Vem står upp för oss? Regeringen, var är ni?
Vi faller ner i mörkret, och ni blundar, ser ni inte vad vi blir?
Så här kan vi inte låta det fortsätta, nej, vi måste stå upp nu.

Brygga:
Så vad är planen, när ingen vill se?
När mobbningen växer och vi faller med?
Staten står med papper, med lagar skrivna,
Men i verkligheten är det vi som förlorar striden.

Refräng:
Vem vill ha det så här? Ingen, vi vet ju hur det känns,
Skolan blundar, skiter i hur du mår, ingen bryr sig ens.
Friends är där, men mobbningen växer år för år,
Grisar härjar, kaoset fortsätter, det bara går.
Vem står upp för oss? Regeringen, var är ni?
Vi faller ner i mörkret, och ni blundar, ser ni inte vad vi blir?
Så här kan vi inte låta det fortsätta, nej, vi måste stå upp nu.

Outro:
Mobbning är svaghet, visar ingen styrka,
Mobbare gör bort sig, de har ingen värdighet kvar.
En dag står de där, förstår vad de gjort,
Men då är skadan skedd, och ångesten gror fort.

Mer discilin måste införas i skolan för att motverka våld, mobbning och otrygghet

100% Disciplin i skolan måste nu tillses

100% Disciplin i skolan

Idag onsdagen den 8 maj 2024 fick jag av en slump upp en live-intervju på Youtube, där den politiska debattören Henrik Jönsson fullkomligen strålade av sunt förnuft och sanning. Bra frågor ställdes till Johan Persson (L) och Anna-Karin Wyndhamn, doktor i pedagogiskt arbete. Intervjun sändes i programmet 100% och var passande nog kallad 100% Disciplin. 

Otrygghet – Mobbning – Våld

I intervjun diskuterades de allvarliga, högst relevanta och faktiskt skolhavererande frågorna om våldet, otryggheten och det bristande undervisningsklimatet. Även mobbning flikades här och där in i diskussionen som fördes. 

Skolsituationen är idag så graverande illa att ingen kan säga sig inte se eller uppleva det som händer. Lärare slutar p.g.a. ohållbar arbetsmiljö. Dock så får inte elever sluta då det finns skolplikt. Hade skolan betraktats som en arbetsplats skulle många skolor fått stängas med direkt verkan, så illa är det. 

Mobbade och därav sjuka barn kan inte få hjälp inom vården eftersom BUP, som alla instanser hänvisar till, helst inte eller inte alls vill handha eller hjälpa barn som är mobbade. 

Skolledning som brister

Tyvärr lyfte man inte att många kommuner brister när det kommer till skolchefer, skolledning och ansvariga politiker i kommunerna. Idag är det så illa ställt att när en förälder klagar så kan denne komma att tystas bort av ansvariga och även kan mobbas av dem på olika sätt. 

Inte sällan mobbas också mobbade barn av dessa vuxna ansvariga. Det sker genom ostracism, ohörsamhet, ord att det är den mobbade som missuppfattar eller får skylla sig själv. Inte sällan måste det mobbade barnet byta skola eller klass. Mobbarna och mobbningen görs det inget åt. Inga disciplinära åtgärder eller för vaga sådana sätts in. Detta trots att Skollagen tydligt framför att mobbning inte ska accepteras samt omgående åtgärdas, t.ex. bland annat genom åtgärder som kan innefatta disciplin.

Om föräldrarna till det mobbade barnet stämmer kommunen och skolan vid tingrätten, kommer skolans jurister och advokater göra allt de kan för att smutskasta barnet och föräldrarna. Ofta görs också obefogade orosanmälningar till sociala myndigheter. 

Rättas inte det egendomliga ”väldet” gällande skolledning, skolchefer och skolpolitiker till, kommer inte heller något annat att hjälpa. Vi har en akut situation i den svenska skolan, där personal inom ansvariga tjänster fullkomligen är marinerade i icke fungerande metoder och (hemskt men sant) själva är mobbare ut i fingerspetsarna. Det är så pass illa att lärare som vill göra rätt inte får det, för då blir de obekväma och riskerar bli mobbade. Tänk att vara mobbad både från vissa elever och skolledningen. Usch så illa det är. Kompetens mobbas bort.

Jag har som pappa till mobbat barn, lärare, behandlingspedagog och vikarierande fältkurator hemska historier från Ljungby Kommun att berätta, men det tar vi senare. De är så omfattande att de troligen kommer slå ned som en större tornado när det väl presenteras. Särskilt nu när isbrytaren Henrik Jönsson varit framme och vågat gå ifrån PK samt tystnadskorridor, och även fått en politiker och en doktor i pedagogik på sin sida. Hade de valt ett annat spår så hade de gjort bort sig, så uppenbar är den disciplinära bristen samt de grava missförhållandena i skolans nu minst sagt vansinniga värld. 

Positiv disciplin är en dellösning på problemen

2019 skrev undertecknad ett inlägg här på sidan om att positiv disciplin motverkar mobbning i skolan. Det finns forskning som visar att positiv disciplin fungerar, utifrån ett bestämt och till fullo pedagogiskt arbetssätt.

Vidare vävs den gamla men bra organisationsläran ”Double Loop Learning in i det arbete samt material som undertecknad gjort och tagit fram. Tyvärr blev det inte accepterat av kommunföreträdare att lyckas arbeta på bra pedagogiskt sätt, då de inte gjorde det själva utan snarare tvärtom.

Ett måste – Se 100% Disciplin – Den omvälvande intervjun

Kommentera gärna längre ned på sidan och uppvakta alla politiker du kan. Ge dig inte, uppvakta även den skola och kommun där det inte fungerar bra och tryggt nog. 

Hör gärna med mig om hur t.ex. ett mobbningsärende ska skötas för att man ska ha bästa möjligheten att få skolan att agera rätt. 

Mobbning är ofta förenat med grupptryck

Mobbning i skolor kräver lagändring och polisanmälan

Introduktion

Mobbning är ett allvarligt problem som påverkar väldigt många barn runt om i Sverige och därmed hela samhället. Enligt anti-mobbningorganisationen Friends blir över 140 000 barn mobbade i skolan idag. Denna ökning av mobbning har lett till att regeringen överväger att ändra lagstiftningen för att ta itu med det växande problemet.

I denna artikel sammanfattas varför det är viktigt att rapportera mobbning till polisen och hur en förändring i lagstiftningen kan hjälpa till att bekämpa mobbningen och synen på behov av insatser. Vi lyfter också förslag om att ändra skollagen för att möjliggöra att mobbaren ska byta klass eller skola.

Varför mobbning i skolan ska polisanmälas

Mobbning är inte bara en oskyldig lek eller en del av att växa upp. Det är ett allvarligt brott som kan ha långvariga konsekvenser för offret och för samhället. Genom att polisanmäla mobbning sänder vi en stark signal om att detta beteende inte tolereras och att det kommer få konsekvenser. Skolminister Lotta Edholm säger att mobbning i skolan ofta kan klassificeras som våld, trakasserier och hot, och att det är viktigt att skolan och samhället som helhet tar detta på allvar.

Enligt rapporter från Brottsförebyggande rådet och Friends blir en till två elever i varje klass mobbade. Detta är oacceptabelt och visar på behovet av att agera. Genom att polisanmäla mobbning kan rättvisa skipas och offren ges en möjlighet att få upprättelse. Det kan också vara en stark avskräckande effekt för de som mobbar och bidra till att minska förekomsten av mobbning i skolorna. Vidare kan det leda till att mobbaren och klassen samt hela skolan får bättre hjälp och stöd än idag.

Förändring i lagstiftningen

För att kunna bekämpa mobbning effektivt behöver vi också se över lagstiftningen. Skolminister Lotta Edholm betonar vikten av att skapa en kulturförändring i skolan och att inte bara benämna mobbning som mobbning, utan att också erkänna det som våld, trakasserier och hot. Genom att ändra skollagen kan skolorna få tydligare riktlinjer som verkligen måste anammas av skolledning samt lärare, och skärpta befogenheter att agera mot mobbning.

Regeringen överväger att göra det obligatoriskt för skolor att polisanmäla mobbning och att ge rektorer och lärare större befogenheter att säkerställa studiero. Det kan innebära att disciplinära åtgärder, som att flytta elever från klassrummet. Det kan komma att bli enklare att genomföra utan krav på omfattande dokumentation. Det kan också innebära att skolor får möjlighet att förflytta elever som mobbar till andra klasser eller till och med till andra skolor.

Fördelar med att ändra skollagen

En förändring i skollagen som möjliggör förändring av klass eller skola för elever som mobbar kan ha flera fördelar. För det första ger det en tydlig signal om att mobbning inte tolereras och att konsekvenser kommer att följa. Det ger också offren möjlighet att få en fristad och en chans att återhämta sig. Genom att flytta elever som mobbar till andra klasser eller skolor kan man också minska risken för att mobbning fortsätter och skapa en tryggare miljö för alla elever.

Det är viktigt att komma ihåg att förändring av klass eller skola för elever som mobbar inte är en lösning i sig själv. Det krävs också ett arbete med att förändra den kultur som tillåter mobbning att fortsätta. Det är viktigt att skolor och lärare ges de verktyg och resurser som behövs för att hantera mobbning på ett effektivt sätt och att elever får utbildning och stöd för att förstå konsekvenserna av sitt beteende.

Utredningar om tryggheten i skolan

Det pågår för närvarande två utredningar om hur man kan öka tryggheten i skolan. Dessa utredningar förväntas redovisas senare i år och kan ge värdefulla insikter och rekommendationer för att bekämpa mobbning och skapa en tryggare skolmiljö. Det är viktigt att resultaten från dessa utredningar används som underlag för att utforma konkreta åtgärder och förändringar i lagstiftningen.

Avslutande tankar

Mobbning är ett allvarligt problem som påverkar en mängd barn runt om i Sverige. Genom att polisanmäla mobbning och överväga en förändring i lagstiftningen kan vi ta ett ordentligare steg mot att bekämpa detta växande problem. Genom att skapa en kulturförändring bland huvudmännen för skolorna, skolcheferna och lärarna i skolorna,  via att ge tydliga lagstadgade riktlinjer och befogenheter, kan vi skapa en tryggare miljö för alla elever. Det är viktigt att vi arbetar tillsammans för att stoppa mobbning och ge alla barn i Sverige en chans att växa och blomstra utan rädsla, trakasserier, trauma och en förstörd uppväxt samt ett påverkat vuxenliv. Hela samhället har inte minst många miljarder kronor att vinna på detta varje år.

Referenser

  1. Skolministern: Mobbning i skolan ska polisanmälas
  2. Olle Cardell mobbades i flera år – över 140 000 barn utsatta
  3. Lista: Så märker du att ett barn kan vara utsatt för mobbning
Mobbning kan ställa till med obalans i hjärnan hos ungdomar, medföljande psykotiska problem, depression och kognitiva avvikelser.

Mobbning orsakar allvarliga förändringar i hjärnan hos ungdomar

Mobbning är ett allvarligt problem som påverkar många ungdomar runt om i världen. Det är inte bara en fråga om fysisk misshandel eller verbala övergrepp, utan det kan också ha långsiktiga konsekvenser för offrets mentala och neurologiska hälsa. 

En ny studie från International Research Centre for Neurointelligence vid University of Tokyo har avslöjat hur mobbning påverkar ungdomars hjärnor och kan leda till psykotiska upplevelser. [1] Denna forskning är ett viktigt steg mot att förstå mobbningens djupgående effekter och utveckla strategier för att skydda ungdomars psykiska och neurologiska hälsa.

Hur Mobbning Påverkar Ungdomars Hjärnor

Forskningen, ledd av Naohiro Okada och publicerad i Molecular Psychiatry, visar att ungdomar som har blivit mobbade har lägre nivåer av glutamat i den främre cortex (ACC), en viktig hjärnregion för känslomässig reglering. Glutamat är en signalsubstans i hjärnan som är involverad i inlärning, minne och reglering av humör. Låga nivåer av glutamat i ACC är kopplade till en ökad risk för psykotiska upplevelser, vilket kan vara tidiga tecken på psykiska sjukdomar som schizofreni.

Studien understryker det starka sambandet mellan mobbning och negativa förändringar i hjärnan. Forskarna betonar vikten av tidiga insatser för att förebygga dessa negativa utfall. Antimobbningsprogram i skolor och stöd för mobbningsoffer kan spela en viktig roll i att skapa en trygg och stöttande miljö för alla elever. Dessutom kan både farmaceutiska och icke-farmakologiska interventioner, som kognitiv beteendeterapi, hjälpa till att återställa hjärnans kemiska balans och främja återhämtning.

Mobbning och Psykotiska Upplevelser

Psykotiska upplevelser är en form av mentalt tillstånd där en person förlorar kontakten med verkligheten och upplever osammanhängande tal och beteende. Det inkluderar också hallucinationer och vanföreställningar, vilket är vanligt förekommande i psykiatriska sjukdomar som schizofreni. Forskning har visat att personer som upplever sin första psykos eller har schizofreni med behandlingsbarhet har lägre än normala nivåer av glutamat i ACC-regionen i hjärnan.

ACC spelar en central roll i reglering av känslor, beslutsfattande och kognitiv kontroll. Glutamat är den mest förekommande signalsubstansen i hjärnan och är involverad i en rad olika funktioner som inlärning, minne och reglering av humör. Förändringar i glutamatnivåer har kopplats till olika psykiatriska störningar, inklusive schizofreni, depression och ångest. Genom att mäta glutamatnivåerna i ACC kan forskare få värdefulla insikter i de underliggande mekanismerna för dessa sjukdomar och deras behandling.

Forskningsmetoder och Resultat

För att undersöka sambandet mellan mobbning och glutamatnivåer i ACC använde forskarna magnetisk resonansspektroskopi (MRS), en typ av radiologisk avbildning som används för att visa hjärnans struktur och funktion. Forskarna mätte glutamatnivåerna i ACC-regionen hos japanska ungdomar och jämförde dessa med deras erfarenheter av mobbning och eventuellt stöd.

Resultaten visade att mobbning var associerat med högre nivåer av subkliniska psykotiska upplevelser hos ungdomar i tidig ungdom. Dessa symtom liknar psykos men uppfyller inte alla kriterier för en klinisk diagnos av en psykotisk störning. Symtomen kan inkludera hallucinationer, paranoia och radikala förändringar i tänkande och beteende. Det är viktigt att studera dessa subkliniska psykotiska upplevelser för att förstå de tidiga stadierna av psykotiska störningar och identifiera personer som kan befinna sig i ökad risk för att utveckla en klinisk psykotisk sjukdom senare i livet.

Konsekvenserna av Mobbning

Studien visade också att högre nivåer av subkliniska psykotiska upplevelser var associerade med lägre nivåer av glutamat i ACC hos ungdomar i tidig adolescence. Detta tyder på att mobbning kan påverka hjärnans kemiska balans och öka risken för psykotiska störningar senare i livet.

Det är viktigt att ta itu med mobbning och erbjuda stöd och resurser till ungdomar som har utsatts för mobbning. Det kan inkludera rådgivningstjänster, stödgrupper och andra resurser för mental hälsa som kan hjälpa ungdomar att hantera de negativa effekterna av mobbning och utveckla motståndskraft. Skolans roll är viktig eftersom barn och unga vistas stor del av dagen där, och därför har högre grad av utsatthet. 

Interventioner och Återhämtning

Forskarna pekar också på möjligheten att använda farmakologiska och icke-farmakologiska interventioner för att återställa hjärnans kemiska balans och främja återhämtning.

Kognitiv beteendeterapi och mindfulness-baserade interventioner är exempel på icke-farmakologiska metoder som kan användas för att behandla dessa problem. Genom att fokusera på att främja positiva sociala interaktioner och minska aggressivt beteende kan antimobbningsprogram i skolor spela en viktig roll i att förebygga psykotiska störningar och deras subkliniska förstadier.

Sammanfattning

Mobbning kan ha allvarliga konsekvenser för mobbningsoffrets mentala och neurologiska hälsa. Forskning visar att mobbning kan påverka hjärnans kemiska balans och öka risken för psykotiska upplevelser.

Det är viktigt att ta itu med mobbning genom att förebygga samt erbjuda stöd och resurser till ungdomar som har utsatts för mobbning. Antimobbningsprogram i skolor och icke-farmakologiska interventioner som kognitiv beteendeterapi kan vara effektiva verktyg för att främja återhämtning och skydda ungdomars psykiska och neurologiska hälsa.

Genom att förstå de djupgående effekterna av mobbning på ungdomars hjärnor kan vi vidta åtgärder för att förebygga och minska konsekvenserna av detta allvarliga problem. Det är viktigt att skapa en trygg och stöttande miljö för alla elever och erbjuda stöd och resurser till de som har utsatts för mobbning. Endast genom att samarbeta kan vi förbättra ungdomars liv och främja deras psykiska och neurologiska hälsa.

Referens

1] Longitudinal trajectories of anterior cingulate glutamate and subclinical psychotic experiences in early adolescence: the impact of bullying victimization, Naohiro Okada et al., 2024.

Funderingar om kritiken mot Friends

Friends får skarp kritik från legitimerad psykolog

Kritiken mot Friends och tankar kring det

Friends får återkommande mycket skarp kritik från en legitimerad psykolog och författare. Artikel efter annan rullas ut i olika tidningar och det riktigt osar svavel mot Friends.

Psykologen menar att Friends misslyckats med sina anti-mobbningskampanjer och att de inte talar om den statistiska sanningen, utan istället förvrängt den till deras fördel. 

Att Friends inte rår på mobbningen är något Club Schysst håller med om. Dock har de tagit fram statistik som mycket väl kan vara sanningsenlig, gällande hur många som är mobbade på våra skolor idag. Det är många och statistiken pekar på eskalerande tal. 

Friends räcker inte till

Insatsen som Friends lägger ned räcker inte till för att motverka mobbningen. Då måste vi titta på varför.

En teori är att de är för snälla. De uppvaktar inte politiker och kritiserar inte det politiska klimatet som direkt och indirekt lär våra barn att mobbning är ett vinnande maktmedel. Frågan är om Friends med tydlighet kritiserat Skolverket och våra kommuner som struntar i att lagar och regler ska upprätthållas? 

Det verkar som att Friends är för flata och håller sig inom tystnadskorridoren samt inom ramen för PK politisk korrekthet. Det går inte att göra så när ett folkhälsoproblem som mobbning vaktar dörren. Då måste man gå ut starkt med murbräckan och på enad front. Det räcker inte att göra reklam för sig själva på bensinmackar och affischer. 

Mobbning ägs som problem av politiker och tjänstemän

Om vi ser på mobbningen i skolor så vore det mycket enkelt att kväsa denna, om man bara ville. Aktuella politiker och tjänstemän varken vill eller vet hur man gör. De motarbetar ofta öppet, t.ex. när föräldrar anmäler att deras barn mobbas. Istället för rättmätiga åtgärder riktas fula insatser mot föräldrarna som till varje pris ska karaktärsmördas. Man skyller dessutom mobbningen på det mobbade barnet. 

Kommunjurister och andra jurister samt advokater har satt i system att skylla på det mobbade barnet. De borde skämmas men tänker PENGAR. Där har vi ett problem till, pengar och ett allt mer odemokratiskt samhälle. Föräldrarna ska tydligen inte ha något att säga till om. även om de har helt rätt i sak. 

Ingen vårdinstans vill hjälpa de mobbade barnen som mår dåligt. Alla hänvisar till BUP, som milt sagt är under isen och inte heller vill handha mobbningsärenden. De flesta vet men ändå talas det tyst om dessa enorma problem. Mobbade barn blir utelämnade till de elaka tjänstemännen och politikerna samt rättssystemets illvilja. 

Vad har psykologen själv tillfört?

Med de kritiska artikeltexterna framhåller sig psykologen som författare och att han i decennier jobbat mot mobbning och kränkning. Hur långt har psykologen själv nått i sitt jobb? Märkbara avtryck kan inte hittas oss veterligen. Mobbningen ökar.  

Vad krävs?

Det krävs samarbete för att vi ska nå resultat. Jag som driver Club Schysst har kontaktat Friends flera gånger med anledning av min forskning och mitt arbete i sak. Friends ville inte ens ta del utav arbetet. De hänvisade till att de själva utför forskning. Detta om något blir också solk för Friends, anser jag. Att inte ha vilja att samarbeta kring ett enormt problem, som de bevisligen inte lyckas lösa, det är rent ut sagt ynkligt, för att ta bladet från munnen. 

Det är just att ta bladet från munnen vi behöver göra. Skrota tystnadskorridoren, återinför tjänstemannaansvaret och begrav den politiska korrektheten. Se också till att Barnkonventionen som lag appliceras i sin helhet gentemot mobbning i skolorna. Allt för barnens skull.

Referens

Debatt: Friends har spelat ut sin roll, Christer Olsson, legitimerad psykolog och författare, Värmlands Dagblad, 2022-07-17.

Optihus AB går in som sponsor för CS CLUB SCHYSST

Optihus AB träder in som sponsor

Optihus AB och CS CLUB SCHYSST har något gemensamt. Det är att särskilt värna om barns hälsa. CS arbetar mer med den emotionella och psykosociala miljön medan Optihus inriktar sig på inomhusmiljö och den fysiska delen av välbefinnandet. 

Tanken med sponsorskapet är att dessa delar, som berör oss alla, passar bra samman och att det behövs någon som täcker upp gällande ekonomiska utlägg och vissa praktiska detaljer när CS arbetar vidare. Optihus är härmed officiellt sponsor för projektet som ämnar motverka mobbning, främlingsfientlighet, rasism, våld, kriminalitet och droger. 

Vilka är Optihus AB?

Optihus AB är ett företag inom hus- och saneringsbranschen, med rötter i trettio års forskning samt 15 års aktivt arbete. Företaget startade upp som jubileumsföretag i januari 2022.

Forskningen som ligger till grund för Optihus startade av en slump 1991 då grundaren eftersökte information om en sjukdom. Det visade sig att den aktuella åkomman i vissa fall kan kopplas till mögel. Just mögeltillväxt är vanligt i hus där det av någon anledning blir för fuktigt. Vidare studier inom området påvisade att ämnesområdet som kommit att kallas för ”sjuka hus” var i sin linda och att mycket mer behövde lyftas fram. 

Ett exempel där verksamheterna för CS och Optihus korsar varandra är skolmiljö. Miljö är ett vitt begrepp och för barnens bästa bör vi fokusera på luftkvalitet, andra fysiska arbetsmiljöfaktorer samtidigt som de emotionella och psykosociala delarna är minst lika viktiga. Det finns studier och övertygande evidens som framställer att fuktskador i hus och fastigheter kan föranleda psykisk och fysisk nedgång. För att fullt ut kunna ta tillvara på undervisningen i skolan är även inomhusmiljön en viktig faktor. 

När skoldagen är slut kommer barnen hem. Det går idag många timmar på dygnet som många av dem vistas inomhus, likt vi vuxna gör. Även hemmets miljö blir därför lika viktig som den i skolan.

Optihus har specialiserat sig på information, support och produktutbud som hjälper såväl husköpare som husägare att kontrollera, felsöka samt åtgärda. På företagets hemsida går det att ta del av bokmanuset ”Optimera din kunskap om hus”. Från början var det meningen att den ingående informationen som tagit många år att sammanställa, skulle släppas som bok. Nu när Optihus AB startades blev det istället aktuellt att lägga det som en öppen kunskapskälla, uppdelad i ämnesspecifika artiklar. 

Möjlighet att interagera

Hemsidan är uppbyggd med kommentarsfunktion som gör det möjligt att interagera och vara med i byggandet av det som ämnas vara eller bli Sveriges mest utförliga husguide. Tanken är densamma som med CLUB SCHYSST att det inte går att genomföra något ensam. Vi måste för att nå framåt samarbeta och verkligen lära oss att göra det.

Forskning och pedagogik

För att kunna komma framåt inom det nischade området bedrivs fortsatt forskning. För att kunna delge de på olika sätt inhämtade rönen sammanfattas kunskapen i artiklarna på ett förhoppningsvis pedagogiskt sätt. 

Pedagogik innebär att lära ut ett lärande, vilket för husköparen eller husägaren och andra intresserade omvandlas till kunskap för att kunna förebygga fuktskador, eller i mer akut fall klara av att förstå, söka hjälp alternativt själv åtgärda. Även detta sätt att arbeta går hand i hand med hur projekt CS drivs framåt och ämnar nå barn samt unga. 

Unik Köpa Hus Guide

För att kunna förebygga och hjälpa så långt det är möjligt måste arbetet starta tidigt ”på gräsrotsnivå”. Optihus har därför sammanställt en unik och forskningsbaserad Köpa Hus Guide. 

Tidigare har det släppts en del husköparguider. De är riktigt bra men har saknat mer djuplodande information om de vanligaste felen i hus, vilka uppdagas i samband med överlåtelsebesiktning eller i värsta fall efter att huset köpts. 

Köpa Hus Guiden startar med att informera kort om sådant som rör den viktiga ekonomiska biten, såsom huslån m.m. Därefter ges information som är till för att stärka kunskapen inom ämnet egenkontroll. Här inbegrips underlag beskrivande riskkonstruktioner, fukt, ventilation, mikrobiella skador samt kemiska oönskade ämnen som kan finnas i hus. 

Historiskt vägledande rön lyfts jämte nästan bortglömda eller inte omtalade sådana fram. Att förstå allt ett hus handlar om kräver att man sätter sig in i ämnet. Det ska vara väl värt att ”sätta sig i” skolbänken som Optihus Köpa Hus Guide faktiskt innebär.

Mobbning skapar stress och av det blir man sjuk

Mobbning – Kronisk psykosocial stress och psykosomatisk sjukdom

Trots att det för cirka 30 år sedan upptäcktes att stressutsatta barn löper större och långt tidigare risk att drabbas av åderförkalkning och kardiovaskulära risker [1], har forskningen inom här aktuellt område haltat. Det beror bland annat på samhälleligt kvardröjande ointresse från potentiella finansiärers sida, samt från forskningsråden som med flera verkar vara konservativa och återhållsamma med forskningsanslag. Den sista spjutspetsforskningen CS CLUB SCHYSST funnit och även själv satt samman här, omtalar jämte hälsoeffekter och sjukdomar att det är brådskande både med fortsatta forskningsinsatser, åtgärder emot mobbning samt hjälp för både mobbare och de som mobbas. 

Mobbning skapar stress och sjukdom

Kortvarig moderat stress kan vara bra för koncentrationen och motivationen. Våra inbyggda stressreaktioner anses kunna fylla livsviktiga funktioner vid kortvarig stress såsom fysiska hot eller andra kravfyllda situationer. När stresspåslaget varar för länge och blir kroniskt överbelastas hjärnan och hamnar tillsammans med kroppen i olag. Negativa och aggressiva handlingar som riktas mot en individ ställer höga krav på denne. Krav i sådan form som mobbning innebär omvandlas till stress och aktiverar kroppens flykt- och kamprespons. Kronisk psykosocial stress uttrycker sig med vissa individuella skillnader i psykosomatisk sjukdom, inlärnings- och prestationsnedsättning samt andra hälsoeffekter. 

En av de kroppsliga reaktionerna som satts i samband med stress är binjureutsöndring av kortisol. Kortisol är ett slags hormonämne vilket påverkar livsviktiga funktioner som DNA-processer, nedbrytning av fett och proteiner samt stimulering av sympatiska nervsystemet. En hel del har tidigare diskuterats kring stress hos barn och hur man ska kunna mäta och utvärdera. Vid Institutet för stressmedicin i Göteborg gjordes strax efter institutets grundande 2003 en intressant undersökning för att bedöma stress hos barn. Man fann högre kortisolnivåer hos flickor än hos pojkar och menar att det kan finnas skillnader mellan könen i hur stressystemet HPA-axeln fungerar. Metoden att mäta kortisol för att utvärdera stress hos barn validerades via deras projekt. [2]

En kinesisk undersökning där man med kontrollgrupp jämförde 80 barn med erfarenhet av att vara mobbade, visar att de mobbade barnen reagerar med högre utsöndring av stresshormonet kortisol vid stresstest kallat TSST – Trier Social Stress Test. I rapporten refereras det till tidigare undersökningar om kortisolnivåer vid mobbning. Dessa har givit olika resultat, vilket kan bero på att långvarig mobbning och kortisolpåslag till sist kan utmynna i för låga kortisolnivåer. [3] Just mätning av kortisol för att bestämma stressläget hos en person är komplicerat. Nivåerna kan variera under året, under dygnet och sjunker normalt en stund efter den stressande händelsen. Olika individer kan dessutom ha varierande utsöndring och kortisolkänslighet.

TSST – Trier Social Stress Test för barn, har idag använts så mycket att det även om forskningen ifråga inte är fullständig, tydligt omtalar att barn som utsätts för stress löper högre risk att drabbas av psykisk ohälsa och sjukdom, även upp i vuxen ålder. De barn som är känsligare, t.ex. HSP – Highly Sensitive Person och de barn som varit utsatta för mobbning etc., bör löpa större risker att ta skada av vidare mobbning eller annan form av negativ eller kronisk stress. [3-5]

Vid undersökning av patienter med Cushing´s syndrom (tumör i binjure eller hypofys) framkom att deras höga halter av stresshormonet kortisol påverkar hur viktiga DNA-processer fungerar. Följderna kunde ses som högt blodtryck, diabetes, bukfetma, fettansamling i nacke/ansikte, depression, ångest, utmattning och kognitiva svårigheter. Patientgruppens högre grad av ihållande psykiatriska problem beskrivs bero på gener som är kortisolkänsliga och utveckling av hjärnans funktioner. Patienterna hade betydligt lägre DNA-metylering än kontrollgrupp. [6] DNA-metylering styr hur gener regleras och störningar i metyleringen är allmänt beskrivet bl.a. som förorsak till cancer. 

Kronisk mobbning räknas som traumatisk upplevelse länkad till stressreaktioner. [7] En studie som undersökte kortisolnivåer i hårstrån föreslår att traumatisering leder till dysreglering i kortisolavgivningen och att tillståndet delvis kan mediera länken mellan trauma och risken för utvecklandet av PTSD – Posttraumatiskt stressyndrom. [8]

Kronisk mobbning riktat mot barn kan genom längre tids svar på hög stress i kroppen medföra för låg kortisolproduktion i vuxen ålder. [9] Det är ett resultat av att kroppens stressystem inte är till för att jobba på högvarv under längre tid. Till sist uppstår skadeverkningar, såväl vid hög som låg produktion då hjärnan och det det autonoma nervsystemet etc. i båda lägena hamnar i obalans. En av skadeverkningarna kallas Broken Heart, på svenska Brustet eller Krossat Hjärta. Det innebär att hjärtat inte regleras som det ska och disformeras samt till sist i värsta fall kan sluta att slå. [10] Mobbning leder inte sällan till depressiva symtom eller uttalad depression. Hjärtproblem anses också kunna leda till depression. Nyligen har en engelsk studie framhållit att förhållandet även kan vara det omvända, att depression leder till problem med hjärtat bl.a. via inflammatorisk inverkan. [18] 

Mobbning har populärt kommit att kallas för toxisk stress. En av orsakerna till det är att stressreaktionerna medför låg-gradig form av systemisk inflammation i kroppen. Studier har hos mobbade barn funnit infektionsbekämpande protein i blodet. Proteinavgivningen kan följa med till vuxen ålder, även efter att mobbningen upphört. Här har man specifikt fångat upp inflammationsmarkören CRP – C-reaktivt protein och beskriver att koncentrationen av proteinet kan vara avhängig av hur mycket mobbning man utsätts eller utsatts för. Intressant är att mobbare, till skillnad både från mobbade individer och de som inte varit inblandade i mobbning, hade lägre nivåer CRP i blodet. Forskare skriver att deras fynd kan vara en del av förklaringen till de hälsoeffekter som ses hos barn och vuxna som utsatts för mobbning. [11]

Stress är en väl förankrad orsak till ökad risk att drabbas av infektioner. Immunförsvaret blir av stressreaktionerna i kroppen nedsatt varvid opportunistiska bakterier och virus lättare kan infektera värden. Infektionen i sig kan sedan ytterligare öka de hormonella stressreaktionerna i kroppen. [12] En av anledningarna att immunförsvaret blir nedsatt av mobbning kan vara att negativa känslor med dess vidare följder kan skapa obalans i mag-tarm floran. Djurförsök har visat att social stress inverkar menligt för den väldigt viktiga balansen i tarmfloran och kommunikationen mellan hjärna och mage. [13-15] Dysbios, d.v.s. obalans i tarmfloran kan leda inflammation i tarmen och läckande tarm. Många hälsoeffekter kan följa på dysbios, bl.a. låg-gradig inflammation och ökad infektionsbenägenhet med vidare följder. Tarmflora i obalans kan också påverka hjärnan och våra känslor negativt eftersom mage och hjärna kommunicerar med och de facto styr varandra. Läckande tarm kan också påverka hjärnan. [16] 

Eftersom mobbning av allt att döma kan leda till ökad infektionsrisk känns det viktigt att följa upp det spåret. I Danmark har en studie nyligen presenterats gällande vidare risker för barn som drabbats av infektion. Även om full kausalitet i detta läget inte kan ges, såg forskarna tydliga bevis för involvering av infektioner och immunsystemet i etiologin av ett brett spektrum av psykiska störningar hos barn, ungdomar och vuxna, såsom t.ex. OCD, personlighetsförändringar, tics, autismspektrumstörning och ADHD. [17]

Mobbning skapar även negativ stress hos familjemedlemmar och andra närstående, likt t.ex. skolkamrater och arbetskamrater, till den som utsätts. Det är ännu en anledning för politiker, kommuner, skolor, föreningar och arbetsplatser att aktivt verka emot mobbning. Stress i skolan skapar mer mobbning. Stress och mobbning är därför likt ett dubbeleggat svärd som skadar vilket håll det än svingas åt. 

Faktiska och potentiella hälsoeffekter av mobbning

Med tanke på den forskning som än så länge utförts kan listan gällande hälsoeffekter och sjukdomar p.g.a. mobbning med dess vidare konsekvenser göras väldigt lång, i princip från förkylning till psykisk sjukdom och cancer. Det krävs dock mer, t.ex. att verifiera djurförsöken och forska djupare just rörande mobbningsoffer, innan det med full säkerhet går att säga hur många sjukdomar som kan följa i mobbningsspåret. Hur mobbning träffar och skadar är individuellt eftersom vissa är genetiskt etc. känsligare för stresspåverkan medan andra tål det bättre. Mobbning kan också förvärra redan befintliga sjukdomar och psykiska tillstånd. Här följer en kortare mindmap över faktiska och potentiella hälsoeffekter:

  • Fatigue – Utmattningssyndrom
  • Trauma och PTSD – Posttraumatiskt stressyndrom
  • Depression
  • Psykiska sjukdomar och störningar
  • AST – Autismspektrumstörning m.fl. Neuropsykiatriska diagnoser
  • Paranoida symtom (känsla av att vara förföljd, skyldig, värdelös)
  • Panikkänslor – Ångest – Oro – Frustration – Ilska – Rädsla
  • Tics – Tankemässiga och fysiska
  • Kronisk livsstilssjukdom och missbruk av varierande slag
  • Destruktivt psykiskt och fysiskt beteende – Självdestruktivt och antisocialt
  • Tillitsbrist – Svårt att lita på människor i omgivningen och sig själv
  • Låg självkänsla – Lågt självförtroende
  • Inlärningsproblem
  • Koncentrationsproblem
  • Kognitiv nedsättning
  • Social rädsla och fobi – Svårt att äta i sällskap
  • Ökad stresskänslighet
  • Svårigheter att fysiskt träna
  • Ätstörning – Viktuppgång – Viktnedgång
  • Tillväxtproblem – Fertilitetsproblem – Sexuella problem
  • Psykosomatiska problem såsom ledvärk, huvudvärk, muskelsmärtor, sömnstörning etc. 
  • Kroniska allvarliga sjukdomstillstånd
  • Kronisk inflammation ledande vidare till olika allvarliga tillstånd
  • Ökad infektionsbenägenhet – Nedsatt immunförsvar
  • Metabol dysfunktion
  • Nedsatt hjärnfunktion kopplat till autonoma nervsystemet
  • Fysiskt och psykisk dysreglering (för mycket, för lite)
  • Kardiovaskulära sjukdomar
  • Högt blodtryck
  • Diabetes typ 2
  • Autoimmuna tillstånd
  • IBD – Inflammatorisk tarmsjukdom
  • Problem med andningsapparaten – Astma etc.
  • Hudsjukdomar
  • Accelererat cellulärt och fysiskt åldrande
  • Ökning av åldersrelaterade sjukdomar, även ned i åldrarna 
  • Listan kan väsentligen utökas. Läs referens [7] för mer information
  • Hjälp gärna CS CLUB SCHYSST att utöka listan samt referenser. Kommentarsfältet finns nedan och meddelande kan även skickas via mail   
Kom ihåg! Det finns hjälp att få hur mörkt och illa det än känns. När man är mobbad kan hjärnan hamna i olag och liksom ljuga för en att man inte är något värd. Samtidigt kan man må dåligt av de processer som startar i kroppen. Kom ihåg att du är guld värd oavsett vad de egentligen osäkra, okunniga och fega mobbarna säger. När man får prata med någon som kan allt det här och när man även får hjälp mot mobbningen/mobbarna, då lättar allt och börjar gradvis kännas mycket bättre. Då kommer livet och glädjen tillbaka. Man får också en fin erfarenhet och kunskap av att det som hänt inte alls var ens eget fel på något sätt. Kunskap är stärkande, även om den från början var jobbig att bli påförd. Kom ihåg att du är fin och börja tala om det för dig själv både i tanke och ord. Bli gärna uppmärksam på vad självmobbning handlar om och tänk som sagt mycket positivt om dig själv. Stor styrkekram från projektledare Dj Jerker på CS CLUB SCHYSST, som skaffat sig kunskap genom att vara utsatt för mobbning både i skola och senare på arbetsplats i skola och inom social verksamhet.

Referenser

1] Childhood Psychosocial Factors and Coronary Artery Calcification in Adulthood The Cardiovascular Risk in Young Finns Study, Markus Jounala et al., 2016. 

2] A New Short Self-Rating Questionnaire to Assess Stress in Children, Walter Osika, Peter Friberg, and Peter Wahrborg, 2007.

3] Bullying Victimization Heightens Cortisol Response to Psychosocial Stress in Chinese Children, Guang Hui Chen et al., 2017. 

4] Det högkänsliga barnet : att växa och må bra i en överväldigande värld, Elaine N. Aron, 2014.

5] Child Anxiety Symptoms Related to Longitudinal Cortisol rajectories and Acute Stress Responses: Evidence of Developmental Stress Sensitization, Heidemarie K. Laurent et al., 2015

6] Reduced DNA methylation and psychopathology following endogenous hypercortisolism – a genome-wide study, Camilla A. M. Glad et al., 2017. 

7] How Well Do We Understand the Long-Term Health Implications of Childhood Bullying?, Pablo Patricio Zarate-Garza, 2017.

8] An integrative model linking traumatization, cortisol dysregulation and posttraumatic stress disorder: Insight from recent hair cortisol findings, Susann Steudte-Schmiedgen et at., 2016.

9] Blunted cortisol responses to stress signal social and behavioral problems among maltreated/bullied 12-year-old children, Isabelle Oullet-Morin, 2011.

10] På riktigt – Mobbning orsakar brustet (krossat) hjärta, CS CLUB SCHYSST, 2019.

11] Childhood bullying involvement predicts low-grade systemic inflammation into adulthood, William E. Copeland et al., 2014.

12] Mechanisms of Stress-Mediated Modulation of Upper and Lower Respiratory Tract Infections, Stover CM, 2016.

13] Social stress leads to changes in gut bacteria, ScienceDaily, 2018.

14] Social Stress Affects Colonic Inflammation, the Gut Microbiome, and Short Chain Fatty Acid Levels and Receptors, Maltz RM et al., 2018.

15] The Role of the Intestinal Microbiome in Chronic Psychosocial Stress-Induced Pathologies in Male Mice, Langgartner D. et al., 2018. 

16] Neuroscience Researcher Dr. Benoit Chassaing Explains How The Gut And Brain Communicate, Dr. Bennoit Chassing, 2018.

17] A Nationwide Study in Denmark of the Association Between Treated Infections and the Subsequent Risk of Treated Mental Disorders in Children and Adolescents, Ole Köhler-Forsberg et al., 2018.

18] Shared mechanisms between coronary heart disease and depression: findings from a large UK general population-based cohort, Golam M Khandaker et al., 2019

Mobbning orsakar brustet (krossat) hjärta, på riktigt

På riktigt – Mobbning orsakar brustet (krossat) hjärta

Mobbning skapar kraftfull oro, rädsla samt osäkerhet och får hjärnan att gå upp i ständig försvarsberedskap. Att känna sig ovälkommen, oaccepterad, isolerad, utfryst, utsatt, ledsen, frustrerad och arg skapar stor emotionell påverkan och stress. Möjligheten för återhämtning är liten, särskilt eftersom det mobbade barnet har skolplikt och därmed i princip dagligen under veckorna tvingas att utsättas för sina mobbare. Likadant är det för vuxna som är tvungna att gå till jobbet där mobbning förekommer emot dem. Ytterligare faktor som gör att offret inte får vara ifred är nätmobbningen, som ytterligare ökar stressen och gör det mycket svårt för hjärnan att hantera.

Högst intressant och troligen banbrytande är forskning som utförts i Schweiz, där man via MRI hjärnscanning påvisat att det hos TK-patienter finns störning i hjärnfunktioner samt i kontakten mellan hjärnregioner som processar känslor och regioner som kontrollerar undermedvetna kroppsfunktioner. Forskarna hypotetiserar att stress och överstimulering av det autonoma nervsystemet stör hjärtats funktion, vilket i sin tur leder fram till att hjärtats vänstra halva antar formen av en japansk bläckfiskfälla (takotsubo), genom att ballongliknande svälla i nederdelen medan ovandelen förhåller sig smal. Syndromet leder vidare till effekter som liknar hjärtinfarkt och kan i värsta fall leda till döden. Vidare berättar forskarna att den autonoma nervsystemsfunktionen också är kopplad till andningsapparaten och matsmältningssystemet, mage och tarm. Även här kan störningar p.g.a. stress uppstå. När centra som hanterar stress och känslor störs, nedsätts och inte längre fullt ut kan kommunicera kan den drabbade personens stressresponser störas varvid risken för utvecklande av stressinducerad kardiomyopati ytterligare ökar.  (1)

Forskningen som kopplar mobbning till verkligt brustet hjärta har ännu inte nått så långt, eftersom man inte upptäckte stressyndromet förrän på 1990-talet. Klart fastställt är dock att mobbning orsakar en våg av stressrelaterade symtom samt följder i både kropp och hjärna. Kanske har här aktuella forskare kommit fram till en delförklaring varför mobbade personer även kan drabbas av störningar i mage och tarm och utveckla former av ätstörning, viktproblem, födointolerans o.s.v.?

Enligt Suntarbetsliv i Stockholm upptäcktes det första fallet av ”krossat hjärta-syndrom” i Sverige i samband med att en kvinna sökte vård för hjärtproblem. Det visade sig att kvinnan under lång tid varit utsatt för mobbning på jobbet, som lett till stark stress med vidare konsekvenser. (2)

Enligt internetmedicin.se (3) och andra källor så drabbas äldre kvinnor oftare än män, men stressinducerad kardiomyopati ses såväl hos yngre kvinnor och män samt också hos barn.

CS CLUB SCHYSST är via egen forskning sedan 1991 fullt införstått med de hälsoeffekter som blir resultatet av mobbning. Fler inlägg kommer att följa för att klarlägga mobbningskonsekvenser, anekdoter, evidens och den forskning som finns. Fullständigt tydligt är att mobbning måste tas på allvar. Det är ett folkhälsoproblem som kostar Sverige mellan 30-70 miljarder årligen samt ovärderligt personligt lidande av olika slag.

Referenser:

  1. Altered limbic and autonomic processing supports brain-heart axis in Takotsubo syndrome, Christian Templin et al., 2019.
  2. Mobbning fick hjärtat att brista, Suntarbetsliv, 2014.
  3. Takotsubokardiomyopati (stressinducerad kardiomyopati), Elmir Omerovic och Karl Swedberg, internetmedicin.se, 2013
Positiv Disciplin kan minska mobbning i skola

Positiv Disciplin motverkar mobbning i skolan

Positiv disciplin baseras på arbete och forskning utfört av psykiatrikerna Alfred Adler (1870-1937) och Rudolf Dreikurs (1897-1972).

För att kunna balansera upp och motverka kraftfullt samt utåtagerande kontaktsökande elever, även med narcissistiska drag, arbetade Adler och Dreikurs fram teorin Positiv disciplin. De såg barnet som en social varelse vilken vill finna sin plats, känna gemenskap, meningsfullhet och värde oavsett plats, t.ex. i familjen, skolan eller på fritiden. Utifrån detta faktum och varje individs förutsättningar, familjeförhållanden, kompis- och grupprelationer, tankar, önskemål (mentala karta) etc., kom man fram till att kontakt- och relationsbyggande, uppmuntran och kunskapsförmedling, också utöver skolämnena, fungerade bättre än allmänt moraliserande och bestraffning utan vidare åtgärder. 

Positiv disciplin innebär att man utgår från ett högt människovärde och behandlar situationer med takt, inkännande, vänlighet men ändå med bestämdhet. I metodiken ingår synsättet att misstag ses som möjlighet för inlärning samt korrektion. Innan arbetet kan sätta igång och bära frukt måste ömsesidig kontakt och förståelse ha byggts upp i relationen mellan pedagog och elev. Positiv disciplin leder om förutsättningarna i övrigt är rätt bl.a. till att eleven utvecklar bättre förståelse för sig själv och andra, bättre impulskontroll, emotionell reglering, responsflexibilitet, uppfattningsförmåga och läraktighet (receptivitet). 

Positiv disciplin anpassas som sagt utefter eleven och dess förutsättningar. Det innebär att pedagogen som ska arbeta med eleven måste vara insatt i ämnet mental hälsa, AST – autismspektrumtillstånd, Aspbergers, ADHD, beteendestörningar, depression, trauma, HSP – högkänslighet, utvecklingsstörning, intellektuella funktionshinder och mentala störningar. Vidare måste pedagogen också vara insatt i bakomliggande faktorer till varför mobbning uppstår och hur man kan förebygga, upptäcka och hantera då mobbning sker. 

Positiv disciplin låter enkelt att genomföra men ställer mycket höga krav på samtliga vuxna i skolan. Till att börja med måste man som pedagog arbeta med sig själv både för att förstå och kunna hantera sina egna tankar, känslor och värderingar. Tillika måste pedagoggruppen vara samkörd, arbeta mot samma mål och fungera väl tillsammans. Sådan stabilitet utstrålar och når eleverna som positiv anda samtidigt som skoltryggheten och lärandemiljön totalt ökar samt stärks. 

Positiv Disciplin genom Double Loop Learning och Strukturerade Samtal

Positiv disciplin kan vägvinnande slås samman med CS CLUB SCHYSST variant av Chris Argyris (1923-2013) och Donald Schöns (1930-1997) organisationslära Double Loop Learning. Argyris och Schön framförde tesen att man måste arbeta djupgående för att stadigvarande åtgärda organisatoriska fel: 

Double Loop Learning kan fungerra som utgångspunkt för Positiv Disciplin och arbete mot mobbning

Det går utmärkt att applicera organisationsläran på individnivå när pedagogen ska utforska förutsättningar och mental karta o.s.v. hos eleven som behöver extra stöd. 

Positiv Disciplin innebär att man får kontakt med eleven och även genomför strukturerade samtal

För att enklare och snabbare kunna pricka in inom vilka områden man som bäst kan införa Strukturerade Samtal och Positiv disciplin gäller det att kartlägga hur eleven fungerar. Ovan modell räcker inte riktigt till för att kunna göra det eller för att eleven om mognad finns själv ska kunna börja förstå och ta till sig. Här följer ytterligare bilder för vidare förklaring: 

För att kunna genomföra Positiv Disciplin måste pedagogen ta på sig eleven glasögon och se världen som eleven gör.

Här kommer vi in på ett djupare och mer förklarande plan, där eleven om möjligt själv kan hjälpa till att utforska och pricka in vad som händer, allt för att med vuxenstöd kunna modulera sina känslor, tankar och handlingar till det bättre. Somliga elever har möjlighet att arbeta med sig själva både gällande EQ – Emotionell Intelligens och SQ – Social Kompetens. Andra har av olika anledningar inte så lätt att få kontakt med sina känslor och då kan disciplinträningen stöpas utefter det, så pedagogen individanpassat arbetar inom området Social Kompetens, vilket när det lyckas indirekt faller tillbaka och skapar mer stabilitet i elevens känslovärld.

Som hjälp för att kunna arbeta positivt disciplinärt, metodiskt och parallellt med flera elever har Strukturerade Samtal tagits fram, där det valbart utefter eleven ifråga går att handplocka samtal inom det område där eleven behöver träning. Mer om det finns presenterat under följande länkar:

Det praktiska genomförandet av Positiv disciplin i skolan är inte helt enkelt eftersom klasserna ofta är stora och kunskapskraven samt pedagogens kringarbete minskar den i sak effektiva tid som pedagogen kan ägna sig åt varje elev och gruppen av elever. Ju mer kunskap som pedagogen kan inhämta om förhållningssättet bakom Positiv disciplin desto bättre. Då kan metoden mer smälta samman med helheten i det pedagogiska arbetet. 

Positiv disciplin får inte missuppfattas så att repressalier uteblir vid kraftfullare handling från en elevs sida. Hur man inom skolan lägger upp arbetet är valfritt, men en idé är att repressalie och Positiv disciplin utdelas av olika pedagoger eller skolpersonal i övrigt. Mycket viktigt är att alla elever på förhand är införstådda med vilka regler som gäller.

Positiv disciplin förstärks som metod genom lågaffektivt bemötande. Men det lågaffektiva bemötandet får inte hindra att pedagogen sätter tydliga gränser för vad som är tillåtet eller inte. Har relation skapats kan individuellt avvägd markering göras tydlig för att sedan följas upp med utforskande Strukturerade Samtal och därmed Positiv disciplin. 

Se också en video där debattören Henrik Jönsson genom programmet 100% tar upp denna faktiskt livsviktiga fråga med behovet av disciplin i skolan: 100% Disciplin i skolan måste nu tillses

CS CLUB SCHYSST vill gärna se att ovanstående arbetsmetoder etc. på ett djupgående strukturellt sätt införlivas i skolans värld. Erfarenheten av arbetsmetoderna emot mobbning och psykosociala problem är från artikelförfattarens sida mycket god. 

CS CLUB SCHYSST kan som uppstart kring aktuellt arbete, som uppmuntran, belöning eller enbart belysande arbeta Positivt disciplinärt genom att komma ut med konceptet och köra helt kostnadsfria Clubkvällar på din skola, förening, kommun eller arbetsplats. Den Schyssta Clubkvällen kommer innehålla någon unik tankeväckande övning med musik som pedagogiskt instrument, samt kortfattade budskap om vikten av att vara Schysst mot sig själv och andra. Genom musik skapar vi samhörighetskänsla, glädje och en kunskapsbrygga som eleverna garanterat kommer ha med sig livet ut. Med över 1.800 spelningar såsom Discjockey samt utbildning till pedagog har artikelförfattaren kommit på ett antal knep för att via musiken framföra positiva fastetsande budskap till barn och unga. 

Hör gärna av dig och berätta, eller skriv i kommentarsfältet nedan om dina tankar och erfarenheter.